isgärning
Sen kommer säkert kylan
drar med sig våra varma minnen
ner i minusgrader, stickat, randigt och ylle
lockar
med ädel ömhet i härskande lågtryck
vackra kompakta vattenmolekyler hänger i kalluften
drar kappan för kinden, andas djupare
bildar frostkristaller i mitt luftrum, andas djupare
kondenserar ångan
låter tungan rotera i mun, väcka liv i fruset blod
ner mot folkdöd isbäddad strand
Snart, kommer säkert kylan.
Kommentarer
Trackback
