den som hinner, försvinner

Följde gatan ner mot bättre tider
En timma i dimma
minuter så tunga, blott minnen var unga
Jag är ensam trots alla dessa individer


Sneglar mot ovan, månen skriker välbehag
Luftens stillhet tömmer lungorna, ser bara rök, trots alla försök
möter bara vilsenhet på min promenad, lågmäld spökstad
Här vilar all kriminalitet, här finns enbart misstag


Utvägen finner dock den som söker och hinner
Örfil på rosenkind, ta dig härifrån som en virvelvind
res med dom, som inte hinner dö av ålderdom
Innan chansen till lyckan försvinner


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0