ur stoftet från en lyra

.ur stoftet från en lyra


Ur stoftet från en lyra, ur poetens anförvant
gnistrar lågan evig glöd
du ser, var ton som togs - var konsonant
var trubadurens levebröd

För blott ett dussin guldriksdaler
det bjöds på kabaré
en fattig spelmans musikaler
klang i hov och foajé

Skald, var är ditt hem? - sa en skinntorr gammal karl
vår vän log belåtet
- i mitt okuvliga hjärta, ljöd till svar.
en plats där allt är tillåtet

Ur stoftet från en lyra, ur poetens anförvant
gnistrar lågan evig glöd

du ser..

var ton som togs

var konsonant


var trubadurens levebröd






ur stoftet från en lyra - PART II


Ni minns legenden om poeten och sagan om hans slit?
Det finns självklart en förlängning.
Härmed demaskerar jag vår väns frihetsaptit
och en kämpes sista kraftansträngning

Till fots det bar genom torg och lundar
För vägar det finns det bara benen bär
Han tänker, han lider. Vår vän begrundar.
Vad är nytt för en världsresenär?

Det är denna eviga förbannelse - själslig ambivalens
alla poeter genomlider
Och ifrågasättandet av sin egen existens
så många trubadurer bestrider

Ni minns legenden om poeten och sagan om hans slit.
För orden vidare, gör visor och odödliggör
Ära och gränslöst vörda den eremit
Som hela sitt liv har lyssnat på hjärtat innanför

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0